Fortsätt till huvudinnehåll

Bye-bye kyla, välkommen förkylning

Jävla skit. Vill inte bli sjuk nu. Eller ptja, rätt dumt uttalande egentligen, vem vill någonsin vara sjuk?

Det är kaos i huvudet. Är så sugen, men jag tänker fan inte göra dig besviken igen, jag lovar! Du betyder för mycket för mig. Jag har hållit mig ren ett tag nu. Inte ett skott på två veckor. Fy satan vad jag är sugen. Kan inte sova om nätterna, sover först när kroppen inte orkar vara vaken längre, vanligtvis efter kanske 30 timmar vakenhet. Kan inte vara still. Kicken snurrar runt i huvudet hela dagarna. Jag saknar nålar, jag saknar pulver, jag saknar rushen, men framförallt saknar jag dig! Vart tog du vägen? Jag saknar dig som fan...

Jag saknar alla vänner. Jag känner mig så obligerad till att stanna hemma för att inte hitta på massa dumheter. Stanna hemma för att andra ska veta att jag inte får gör mig att hitta på en massa skit. Nu i veckan ska jag fan ta mig in till stan och träffa några av er om nu ni vill träffa mig vill säga, men det hoppas och tror jag allt!

Amor vincit omnia...

Kommentarer

  1. dom första veckorna är alltid värst sen går det bättre och bättre, du har genomlidit det värsta, bit ihop nu!! många kramar sophie

    SvaraRadera
  2. Tjo solus!
    Jag halkade in i din blogg... Läst den från början till slut... Känner igen mig en del.. Och jag förstår utan att känna dig att du inte vill något hellre än att sluta.. Tyvärr saknar vissa människor förståelse pga. dom aldrig varit i situationen själv osv. Mitt liv har med gått åt helvete... hur länge pallar man kämpa.. ajja vill bara lämna ett avtryck för jag tycker du verkar vara en vettig människa... och en kram för att du mår mindre bra.. /FB....

    SvaraRadera
  3. Hej på er! Tack för era varma ord! Ledsen att göra er besvikna, men suget tog överhand i måndags. Har hållt mig i skinnet sedan dess igen dock. Får se hur länge det varar nu, men behöver nog nästan försöka trappa ned på något sätt.

    SvaraRadera
  4. Jag tror inte att din tanke på att trappa ner kommer fungera. Det är bättre att sluta tvärt. Allt går med viljan. Bestäm dig. Det är din vilja som tar dig dit du vill. Och jag vet att du kan fixa det. Men det är jävligt jävligt svårt jag vet det, men du genomled den värsta tiden så bit ihop och gör det igen och var med människor som ger dig BRA energi och kan stötta dig. Jag hoppas att det finns någon som du kan känna dig trygg med, sök lugn hos denne och dig själv så har du något att bygga på. Jag tror på dig. Gör dig av med allt som ger dig dålig energi, fokusera på vad som är viktigt för dig!
    Många kramar Sophie. (Vill du snacka så finns min mail på bloggen)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Idioti, abstinens och tårar

Helvete vad jobbigt det ska vara. Abstinensen är en pina. Det suger i hela kroppen och tankarna är inkonsekventa och dimmiga. Jag har svikit en mycket nära vän. Jag hatar mig själv för det. Jag hatar mig själv för allt jävla skit jag ställer till med. Hur i helvete kan jag vara så dum? Jag har gråtit i flera dagar nu. Du ska veta att jag är så jävla ledsen för hur jag agerade den dagen. Du betyder så otroligt mycket för mig, även om jag är dålig på att visa det! Du vet vem du är om du läser det här. Kan du någonsin förlåta mig? Hoppas dagen blir som planerat nu idag! Det skulle vara riktigt kul!

En blog - En människa

Hej på er allesammans! Den här bloggen har jag startat för att kunna skriva av mig lite, med egna ord få tala ut om min vardag och mina morbida hemligheter. För en del kanske detta känns vidrigt, äckligt, hemskt eller liknande, sluta då genast läs! För andra kanske det snarare kan ge en insikt i mitt liv, att jag faktiskt också är en människa, trots mitt begär efter psykoaktiva substanser och sprutor. Detta är mitt liv - en sprutnarkomans vardag!

Fönstershopping

Sådär ja... Har känt mig lite gladare idag. Har fönstershoppat med en vän idag och haft otroligt trevligt... På Internet... Efter knark... Och hittat vad jag söker. Should arrive any minute now. Är galet sugen nu. Sitter och skjuter i mig koffazon i ren desperation. Ger värme i 20 sekunder sen är det över. Varför gör jag detta? Svaret är givetvis att jag är besatt. Besatt av att lösa upp pulver, filtrera, dra upp det i en pump, applicera kanyl, vrida kanylen tillrätta, penetrera huden, penetrera venen, dra svar, se blodet flöda likt livets ström som en röd tråd utmed pumphusets inre, bestämt pressa in kolven i cylindern och se hur lösningen försvinner in i armen för att avslutningsvis höra det svaga gurglandet av när de sista dropparna tillsammans med den lilla luften som blivit kvar i pumpen letar sig in i armen. Känslan sedan när man drar ut kanylen och känner hur rushen börjar komma i en rasande fart är så enorm, nästintill erotisk. Till helgen blir det lajbans! ;-)