Fortsätt till huvudinnehåll

Förlåt, men jag tänkte på dig...

Natten var hemsk. Fy fan jag har inte mått såhär dåligt på länge. Jag ville bara dö. Tanken på att dra ut nålen ur armen, se blodet börja rinna och trycka dit en bit papper för att invänta kicken. Like the deserts miss the rain...

Förlåt, men jag tänkte på dig. Jag önskar att allt vore som förr. Jag önskar att vi kunde bli vänner igen. Tårar vaggade mig till sömns inatt.

Kommentarer

  1. Shit asså.. Förstår faktiskt inte folket omkring dig vad jag läser här på din blogg har jag sett hur hårt du verkligen kämpar och försöker. Och jag har varit nästan där du sitter har haft problem med sådant också men lyckades.. Känner att du kommer lyckas men det gäller bara att hålla ihop med psyket grovt det är svårt!! Men livet är inte lätt.

    Peace! keep fightin'

    SvaraRadera
  2. Min mobil är alltid på om du känner för att prata! /S

    SvaraRadera
  3. Som sagt "s", min bror...
    Behöver jag säga mer?

    SvaraRadera
  4. Ta inte det här på fel sätt. Men vad skulle det göra för skillnad om ni blev vänner igen? Skulle det hjälpa dig på något sätt eller är det bara för att?

    SvaraRadera
  5. de blir aldrig som förr =/

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Idioti, abstinens och tårar

Helvete vad jobbigt det ska vara. Abstinensen är en pina. Det suger i hela kroppen och tankarna är inkonsekventa och dimmiga. Jag har svikit en mycket nära vän. Jag hatar mig själv för det. Jag hatar mig själv för allt jävla skit jag ställer till med. Hur i helvete kan jag vara så dum? Jag har gråtit i flera dagar nu. Du ska veta att jag är så jävla ledsen för hur jag agerade den dagen. Du betyder så otroligt mycket för mig, även om jag är dålig på att visa det! Du vet vem du är om du läser det här. Kan du någonsin förlåta mig? Hoppas dagen blir som planerat nu idag! Det skulle vara riktigt kul!

En blog - En människa

Hej på er allesammans! Den här bloggen har jag startat för att kunna skriva av mig lite, med egna ord få tala ut om min vardag och mina morbida hemligheter. För en del kanske detta känns vidrigt, äckligt, hemskt eller liknande, sluta då genast läs! För andra kanske det snarare kan ge en insikt i mitt liv, att jag faktiskt också är en människa, trots mitt begär efter psykoaktiva substanser och sprutor. Detta är mitt liv - en sprutnarkomans vardag!

Fönstershopping

Sådär ja... Har känt mig lite gladare idag. Har fönstershoppat med en vän idag och haft otroligt trevligt... På Internet... Efter knark... Och hittat vad jag söker. Should arrive any minute now. Är galet sugen nu. Sitter och skjuter i mig koffazon i ren desperation. Ger värme i 20 sekunder sen är det över. Varför gör jag detta? Svaret är givetvis att jag är besatt. Besatt av att lösa upp pulver, filtrera, dra upp det i en pump, applicera kanyl, vrida kanylen tillrätta, penetrera huden, penetrera venen, dra svar, se blodet flöda likt livets ström som en röd tråd utmed pumphusets inre, bestämt pressa in kolven i cylindern och se hur lösningen försvinner in i armen för att avslutningsvis höra det svaga gurglandet av när de sista dropparna tillsammans med den lilla luften som blivit kvar i pumpen letar sig in i armen. Känslan sedan när man drar ut kanylen och känner hur rushen börjar komma i en rasande fart är så enorm, nästintill erotisk. Till helgen blir det lajbans! ;-)