Fortsätt till huvudinnehåll

En blog - En människa

Hej på er allesammans!
Den här bloggen har jag startat för att kunna skriva av mig lite, med egna ord få tala ut om min vardag och mina morbida hemligheter.
För en del kanske detta känns vidrigt, äckligt, hemskt eller liknande, sluta då genast läs!
För andra kanske det snarare kan ge en insikt i mitt liv, att jag faktiskt också är en människa, trots mitt begär efter psykoaktiva substanser och sprutor.
Detta är mitt liv - en sprutnarkomans vardag!

Kommentarer

  1. Det är hemskt. Och facinerande. Intressant nästan. Vet inte riktigt vad jag ska säga, bloggen är inte så personlig, samtidigt som den är extremt nära.
    Hur kom du in på just sprutor? Får jag fråga sånt? Antar från personliga erfarenheter att du inte började på sprutor. Nu frågade jag hur som helst.

    SvaraRadera
  2. Klart du får fråga! Anledningen var dels att jag var nyfiken, men dessutom att doserna som krävdes pga toleransökning inte fick plats i näsan längre. Kan tillägga att jag aldrig ångrat mitt val att gå över till sprutor. ÄR det något annat du undrar över så är det bara att fråga!

    SvaraRadera
  3. Tack! Jag kikar ofta in i din blogg, så du vet det!

    SvaraRadera
  4. gillar din blogg. om man får fråga och om du vill säga. hur gammal är du ? :)

    SvaraRadera
  5. b: Tack! Berätta gärna varför du gillar den och vad du önskar se mer av. Det skulle hjälpa mig på traven med att få bloggen så bra och intressant som möjligt.
    Som svar på din fråga så är personlig information lite känsligt, men om jag säger att jag är äldre än 20 men yngre än 30, skulle du bli nöjd med det då?

    SvaraRadera
  6. din blogg är så olik alla andras, du skriver sånt som intresserar mig helt enkelt (om man nu kan skriva så hehe). till skillnad från tex. alla äckliga fjortis bloggare som mer eller mindre våldtagit bloggvärlden/internet med deras dynga. (jag kanske inte borde säga något men iallafall.)

    riktigt nöjd.. :)

    SvaraRadera

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Schwäääängd

Kork och nachosgratäng. Kan det bli bättre? Befinner mig hos några vänner, har nyss ätit nachosgratäng, experimenterat med koffazon - löste upp 6st och delade med en vän samt druckit en massa GHB. Svängd och mätt, så mycket bättre kan det inte bli. Möjligtvis saknas ett par gubbar mephedrone, men klaga ska man fasen inte göra! :D

Cyberpunk ― Bioengineering

Tänkte bara visa ett klipp jag snubblade över på tuben idag. Jag har ju känt till hela konceptet sedan länge, men att få se det såhär på film känns rätt överväldigande. Titta själva i slutet av det här inlägget. Själv ligger jag inte latsidan när det gäller medicin. Har tittat väldigt mycket på vad man kan göra för min farmor som är senil. Har hittat ett ämne som fungerar som en agonist (gör dem  på de receptorer i hjärnan som har hand om minneshantering och inlärning. Kan jag vara på rätt spår månne? Jag vill verkligen hjälpa henne. Och så har vi mormor som jag var hos tidigare idag. Ischias. Undrar just vad man kan göra åt det. Läkarna kan i vanlig ordning inget göra, men för tusan ge henne i alla fall smärtstillande så hon kan gå! Dåligt. Jag vet ju att det handlar om en nerv som ligger i kläm. Jag förstår om det kan vara svårt att göra något åt det, men med smärtstillande kanske hon kunde gå lite själv så kanske nerven "trasslar ut sig själv"? Nåja, här kommer i a

Man kan ju inte bara bli tyst...

2 780 dagar sedan sist Nästan åtta år har det gått nu. Trodde allvarligt talat inte att jag skulle kunna logga in här för att skriva en uppdatering då min e-postadress jag registrerade mig sedan länge blivit spärrad. Tydligen var det inte okej att handla med droger på cyber-rights. Märkligt. Slutet på misären... Den 11 maj 2011 tog jag min sista panna. En kombination av MDPV och 4-MEC injicerat med en Terumo-pump på 2,5 ml samt en brun (26G) Terumo-kanyl. Det setet hade jag använt flera hundra gånger i flera månader. Vilken befrielse det är att säga att jag inte längre behöver mina droger, att de inte längre äger mig, att det numera är JAG som bestämmer! ...och början på något nytt Mitt liv har förändrats drastiskt. Jag är fast anställd sedan 2014 och har dessförinnan haft en treårig anställning på ett annat företag. Två barn har jag hjälpt till att sätta till världen. Underbara små liv. Mitt första barn var den motivation jag behövde för att sluta med droger på riktigt. Droge